crappypunkrock

"There is always some madness in love. But there is also always some reason in madness."

-Friedrich Nietzsche 1844 - 1900

Idag är det torsdag och det betyder att jag inte fått i mig nikotin på 6 dagar.

Men det är ju inte som om jag räknar dagarna.

Inte jag inte.

Skulle aldrig falla mig in.

Ha. Ha. Ha.

Kvävt skratt. Om ens det. Troligen ingenting.

Skratt som är skrivna hörs ju inte.

Är nog lite för stolt över mig själv, jag har ju varit här förut. Hållit upp för att sen falla
- huvud först - rätt ner i den djupa, mörka avgrunden.

Jag är förhoppningsvis inte densamme.

Hoppet kvarstår.

Jag har åldrats sen mitt förra misslyckande och nu räcker det. Vill inte mer, aldrig igen.

Hur svårt kan det vara?

/m

Nu har det gått lite mer än en vecka sen premiären och nu är det dags igen.

Tyvärr har jag har inget intressant att förmedla, inga historier eller anekdoter att dela med mig av.

Jag är helt låst.

Lite för trött,

lite för omotiverad.

Egentligen kanske jag inte borde skriva nu, men bloggen ser så tom ut.
En bild kanske skulle kunna väga upp för bristen på ord? Om inte annat fylla upp lite plats.

Anledningen till dom flesta av mina leenden.

Trots sovande knän i min rygg.